Vad tror ni?
Kommer jag få ihop mitt stickade lapptäcke/filt innan hösten kommer?
Det tar sin tid men det gör inget.
Speciellt inte när man får sitta i sin nya hammock och låta vinden gunga en medans man stickar och funderar över livet.
Detta ska bli en bra sommar, har jag bestämt.
Mina älskade och finaste och faktiskt underbaraste ungar kommer garanterat reta gallfeber på mig typ varje dag, sisådär 10 gånger också varje dag.
Det gör dom ju redan.
Och mer lär det väl bli när vi alla är lediga.
Men när jag kommer se tillbaka på sommaren kommer det inte göra nått.
Det kommer inte stanna i mitt minne.
För dom är ju mina bråkiga ungar.
Och högst troligt kommer jag trotsa alla goda råd om att man ska stanna i skuggan.
Jag kommer antagligen bränna mig i solen.
För det är så mycket härligare ute i solen och fy fy, jag tycker om att vara lite brunbränd.
Det hör liksom sommaren till.
Jag kommer försöka vara så där oerhört social som man är på sommaren, träffas på en snabb fika som övergår i ännu en fika och sen till en grillning och ja, vin måste ju till.
Jag kommer gå i klänning varje dag.
Vore skam annars med tanke på att jag har en sjuk förkärlek till att köpa dessa plagg och redan har köpt alldeles för många under våren.
Om det nu går.
Jag kommer ta på mig en av dessa klänningar och sjunga, för livet. För kärleken. För hoppet.
För mig själv.
För att jag faktiskt kan och vågar.
Jag kommer vara stolt över mig själv.
Och det är den bästa känslan.
För hur var det nu?
Fy fan vad jag är bra!
Det är sommar.
Syrenen står snart i full blom, min pollen allergi har nästan övergett mig och gått vidare till nån annan.
Jag har lagt strumporna långt ner i lådan.
Mitt korallröda nagellack kommer stanna ett tag. Tror faktiskt det får hänga med mig nästan hela sommaren.
Tills jag tröttnar.
Och vet ni vad. Jag har köpt mig en ny klocka!
Jag är galet förtjust i den, faktiskt.
Den är stor, och jepp, den är guld och den syns, men åh vad jag tycker om den!
Den är jag.
Just nu.
Jag ska försöka väldigt innerligt att leva här och nu, i varje sekund.
Och inget annat.
Kanske kommer sommaren med en överraskning, en hint eller en vägvisning.
Jag vet inte.
Det får bli vilket som liksom.
Jag kommer sitta i min hammock och jag kommer njuta av de varma vindarna, av att sommaren kom och av de människor jag har i min närhet.
Och förhoppningsvis kommer jag ha en ny filt att krypa upp inunder när hösten väl är här.
Förresten.... får jag dela med mig av poesi i form av underbara toner?
Jag är kär i denna.
I känslan och orden.
Stum faktiskt.
Kan det bli vackrare???
Underbar sommar till er alla!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar